Mitt nya kiez?

Innan danskarna har köpt upp hela Berlin, så tänkte jag också investera mina slantar i en bostadsrätt i Berlin. Det är inte så enkelt som man kan tro. Berlin är stort och först måste man veta var man vill bo och sen gäller det att komma i kontakt med rätt mäklare och/eller ägare. Det är dom sanerade husen som säljer ut lägenheter. Dom osanerade går för det mesta enbart att hyra.

Jag har visserligen mina rötter i västra Berlin, men där är det nuförtiden tyvärr rätt öde, förutom möjligen Kreuzberg och Schöneberg. Annars finns dom flesta nya affärer, caféer, barer, restauranger, museer, gallerier, etc. i öst. Mest centralt är Mitte, men kvarterskänslan är större i Prenzlauer Berg, mitt nuvarande "kiez" (hoods/kvarter). Under 90-talet sanerades dom flesta husen i Prenzlauer Berg och lägenheterna såldes eller hyrdes ut. Det finns ett fåtal hus kvar som saneras nu, men stadsdelen har blivit attraktiv, dyr och nästan lite artificiell. Lite konstigt är det också att bo där, med enbart 30-40 åringar med 0-4 åriga barn. Man ser inga äldre människor eller tonåringar.

Annat är det i Friedrichshain , som ligger sydöster om Prenzlauer Berg. I Friedrichshain började man sanera senare och eftersom det låg många fabriker här innan kriget, så finns det fina loft. Stadsdelen är lite mer avslappnad och varierad. Jag åkte dit för att titta på lite objekt och känna efter om det här kunde bli mitt nya kiez.


Föredetta Stalinallee, numera Frankfurter Allee, som går över i Karl-Marx Allee.

Ståtliga hus byggda under 40/50-talet för att efterlikna Moskva.

En gammal fabrik, som sanerats och nu innehåller lyxiga loft med terasser.

Kvartersbilder

hej, hej...

Fin gatukonst.

Låg i rabatten när jag var på väg till jobbet imorse.....Ännu ett politiskt statement??

Bio i det fria

Helgen avslutades med den omtalade filmen Berlin Calling om en techno dj's liv och karriär i Berlin. Filmas på dom aktuella klubbarna i Berlin och visar en farligt realistisk bild av baksidan.

Bio i det fria finns på tre ställen under sommaren. Vi var i Volkspark am Friedrichshain.

Ostalgie

Tryckande värme även på söndag, så det var bara att ge sig iväg till en av Berlins många badsjöar. Närmast oss i Prenzlauer Berg ligger sjön Weissensee i stadsdelen Weissensee. Cykelturen dit och badet lät Ostalgiekänslorna sprudla bland mina vänner från föredetta Östtyskland. Bilderna talar för sig själva...

Lite snacks att köpa.

Kaffe & Kuchen = Fika på tyska.

Varför medelhavet när man har Berlins sjöar.

Underhållningen.

Cyketuren längs med Berliner/Greifswalder Strasse.

Östtysklands kulturhus.

Gammal biograf.

Mankell under stjärnhimmlen

I helgen testade jag en annorlunda aktivitet. Framför Schloss Charlottenburg i västra Berlin la vi oss i bekväma solstolar under stjärnhimmlen för att lyssna på en Kurt Wallander story. Mitt sällskap sov, medans jag förvånade mig själv med att gripas med av handlingen.

Badeschiff - Sommar i Berlin

Igår var det en perfekt sommardag, så vi bestämde oss för att ta ett kvällsdopp i Badeschiff. Badeschiff ligger i Treptow på gränsen till Kreuzberg och tillhör Arena Berlin. Som vanligt har det mesta en lång historia i Berlin. Arena arealet består av en mängd byggnader som under 1920-talet användes framförallt som busshall. Under 40 och 50-talet var det flyktingsläger och under 60-talet hade bara DDR:s gränssoldater tillträde, då området låg precis på gränsen. Men, som så mycket annat omvandlades även det här området 1995 till ett kreativt kulturcentrum.

Idag hålls konserter, teaterföreställningar, klubbar, konferenser, etc på området. Och bäst av allt Badeschiff, en arkitektritad, enorm uppvärmd pool mitt i floden Spree. Under sommaren kan man bada i poolen till "open end" och lyssna till DJ:s eller kolla på film. På vintern är poolen täckt och man kan basta efter doppet.

Var bara tvungen att ta en bild av den typiska Berlinutsikten. Här på Karl-Marx-Allee på väg till badet.

På Arena Berlin området.

Folk chillar i kvällssolen.

Solnedgång.
Vi njuter av att vara Berlinare.

Potsdamer Platz

Hit till det föredetta ingemansland och numera Berlins wallstreet tar jag mig varje dag. För 20 år sen löpte muren direkt genom vad som idag är Potsdamer Platz. Innan andra världskriget var det en central hotspot, vilken man har försökt att återskapa. Platsen är värt ett besök för att uppleva dom olika kontrasterna Berlin har att erbjuda.

Potsdamer Platz by night. Från vänster ser man arkitektur av Renzo Piano och Hans Kolhoff.

Här spenderar jag mina dagar...

Mittemot i "Bahntower", Deutsche Bahns (tyska järnvägarna) har jag en del lunchkompisar. Det är även Berlins största arbetsgivare.

Sexkantiga Leipziger Platz som ansluter till Potsdamer Platz. Ser ni vad som bara är kulisser?

Ett av dom många lyxhotellen kring Potsdamer Platz.

Snart kan vi shoppa Michalsky kläder på Ritz Carlton. Michael Michalsky, en av Tysklands mest kända klädesdesigner, har bl.a. varit designchef för Levis och Creative Director för Adidas.

En av mina gamla kompisar, som jag nu kan luncha regelbundet med.

Vietnamesiskt

Efter grillbåtäventyret mötte jag upp med en Stockholmskollega samt man på genomresa. Jag tog dom till en nyöppnad vietnames i Mitte Chi Sing. Östra Berlin kryllar av vietnamesiska restauranger och grönsakshandlare och västra Berlin av turkiska kebabställen och grönsakshandlare...

Otroligt fin inredning.

Goda vietnamesiska nudelsoppor.

Vi avslutade kvällen med en drink på närbelägna Greenwich Bar och filosoferade över hur tråkigt det måste vara att vara fisk. Stället är fyllt av trånga akvarier.

Grillbåt & ödelagd nöjespark i Treptower Park

I söndags vaknade jag till 30C grader. Tur att vi hade planerat att ta oss ut på sjön... Närmare bestämt var vi ett gäng som provade en av Berlins många affärsidéer, Grill-Boot. Det går att hyra grillbåtarna med eller utan grill i dom flesta sjöar i Berlin. Vi valde Rummelsburger See i Treptower park. Det är en stor park i nord östra Berlin, som är speciellt bekannt för sina minnesstatyer för dom sovietska soldaterna som stupade under andra världskriget.

Annars är parken också bekannt för en gammal ödelagd nöjespark, som har en otroligt spännande historia. Nöjesparken Spreepark Plänterwald var den enda existerande under DDR tiden. Parken öppnade 1969, men 1991 tog en Norbert Witte över utan att man kollade hans referenser. Han hade drivit andra parker i Tyskland där flera dött i olyckor på hans attraktioner. På grund av enorma skulder, så försattes parken i konkurs 2001 och 2002 flydde Norbert samt familj och diverse attraktioner, bl.a. "den flygande mattan" till Lima i Peru. I Lima misslyckades han med att starta en ny nöjespark och 2004 dömdes han till 7 års fängelse efter att ha försökt smuggla 180 kg kokain i masten till den flygande mattan från Peru till Tyskland. Sen maj 2008 är han en fri man. Nöjesparken ligger fortfarande öde och man kan genom stängslet se förfallna attraktioner. Ganska spooky. Staden Berlin har enorma svårigheter att hitta en investor för området.

Det glada grillgänget.

Grillbåten.

Goooda tyska korvar.

Funktionell design.

På avstånd kan man ana Oberbaumbrücke och tv-tornet.

Statyn Molecule Man av amerikanen Jonathan Borofsky.

En del av det såkallade Media Spree. Berlin håller på att sanera och bygga nytt längs med floden Spree och en del ockuperas av alla dom stora mediabolagen (MTV, Universal Music, etc.). Detta gör Berlinarna galna, som så mycket annat, eftersom gentrifieringen innebär att den gamla charmen med avslappnade strandbarer och billigt boende försvinner.

Ny lite ovanlig byggnad längs med Media Spree....

Den här skylten trotsar många för att få sig en titt på dom övergivna attraktionern i nöjesparken.

En rostig berg o dalbana.

Några dinosaurier står fortfarande andra har stupat...